Så läser du lavinprognosen

Prognoserna är uppbyggda med generell information överst och en mer detaljerad beskrivning av lavinfaran för området om längre ned.

I prognosen hittar du en gradering av lavinfaran, bedömningar av var i terrängen de farligaste platserna finns och vilken typ av laviner som är det stora problemet för tillfället. Den ger också råd om hur man kan vistas i bergen utan att utsätta sig för onödiga risker. Tänk på att lavinprognoserna beskriver lavinfaran generellt i ett större område och att det kan finnas lokala avvikelser.  

Lavinfaran i området 

Allra överst hittar du lavinfaran i området enligt den internationella lavinskalan. (Graderad 1 till 5) Varje steg på skalan har en ikon, en benämning i ord och en standardrekommendation. Bedömningen gäller för de delar av fjällen som nämns under blocket lavinproblem. Det betyder att lavinfaran kan vara lägre i delar av terrängen, exempelvis i sluttningar i ett visst väderstreck eller på en viss höjd. Här kan du se lavinskalan.

 

Rubriken råd

Här skriver våra prognosskribenter varje dag en kort text om lavinfaran och ger rekommendationer inför vistelse på fjället i området.

Rubriken trend

Här beskrivs den förväntade utvecklingen av lavinfaran de närmaste dagarna. Lavinfaran är graderad även för dag två. Tänk på att osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden man tittar och använd i möjligaste mån den senaste prognosen.

Om lavinproblem

Avsnittet lavinproblem är ett viktigt avsnitt för turplanering och för att göra vägval när du är ute. I avsnittet berättas vilken typ av "lavinproblem" som är den största faran just nu. Här finns tips på hur du känner igen de platser där lavinproblemet finns. Det görs i text och med ikoner, observera att vi ibland visar två olika lavinproblem i två olika avsnitt.

Längst ned på sidan kan du läsa mer om de olika typerna av "lavinproblem". 

Två ikoner som visar var på fjället ett lavinproblem är vanligast - höjder och väderstreck

Snöförhållande och lavinfaran skiftar mellan olika platser på fjället och följande ikoner visar var på fjället lavinproblemet är vanligast.  De områden som inte är markerade är i regel säkrare platser.

Aktuella höjder

Här visas om lavinproblemet främst förekommer på kalfjället eller under trädgränsen eller på alla höjder. Skillnaderna kan bland annat bero på att det blåser mer på kalfjället eller på att temperaturen skiljer. Det färgade området visar var lavinproblemet är vanligast.

 

Aktuella väderstreck 

Om lavinproblemet är vanligast på sluttningar som lutar åt vissa väderstreck visas det här. Skillnaderna kan bland annat bero på att sluttningarna hamnar i lä för vinden eller att de får olika mycket sol.

 Ikoner för sannolikhet och storlek på laviner

Här redovisas sannolikheten för varje lavinproblem och hur stora lavinerna kan bli om de väl blir utlösta. I vissa laviner dras hela snötäcket ända ned till marken med, i andra bara snön från det senaste snöfallet. Ju djupare ned i snötäcket brottet sker desto större blir lavinen. Ett särskilt svårt scenario är när laviner inte är lätta att starta men när de blir stora och farliga om de väl gör det. Då kan snötäcket upplevas som stabilt och det är lätt att underskatta riskerna.

 

 

 

 

Rubriken våra observationer

Här sammanfattar vi de observationer vi gjort och underlaget till våra bedömningar.  Denna text kan innehålla en hel del facktermer.

Rubriken väder

SMHI:s meteorologer skriver varje dag en mycket kort sammanfattning av väderprognosen för området. Vädertexten skrivs mitt på dagen samma dag som prognosen utfärdas.

Om olika lavinkaraktärer

Det finns två huvudtyper av laviner, det är flaklaviner och lössnölaviner där flaklavinen är den som orsakar de allra flesta lavinolyckor.  I lavinprognoserna beskriver vi därutöver lavinfaran utifrån "karaktär" på lavinerna.  Karaktärerna beskriver enkelt uttryckt orsaken till lavinfaran. Den kan användas för att känna igen och förutse var lavinerna kan förekomma. 

Typer av lavinproblem

Drevsnöflak

Är det främsta problemet laviner i drevsnö så är det främst på läsidorna av fjället som faran uppstår, exempelvis på östra sidan av fjället om det blåser från väster. Men det kan också bildas flak av drevsnö på andra sidor om det finns terrängformationer som gör att det blir lä och drevsnön samlas på platsen. Problem med laviner i drevsnö hanteras bäst genom att identifiera och undvika de platser som samlat snö i det senaste snödrevet.

Nysnöflak

Nysnölaviner kan vara alltifrån små begränsade flak som släpper till att hela sluttningar ger sig iväg. Det är en lurig lavinkaraktär då själva flaket kan upplevas som mjukt och fluffigt. Nysnön brukar stabiliseras inom någon eller några dagar. Var mycket försiktigt och gör noggranna vägval då lavinprognosen varnar för nysnöproblem.

Bestående flak

Bestående flak ger ofta stora laviner där en hel sluttning rasar iväg. Lavinen kan spricka upp ovanför där man står eller åker, ibland går den till och med också att utlösa på avstånd. Det gör det här lavinproblemet extra farofyllt.

Är lavinproblemet "bestående flak" är det särskilt viktigt att ha stora säkerhetsmarginaler i vägvalen och bra grupphantering. Det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att veta exakt på vilka platser snötäcket är svagt och var det är starkt. Hantera alla branta sluttningar som potentiella lavinsluttningar även om alla synliga tecken säger att det är stabilt. Var mycket försiktig när du passerar områden där snötäcket går från tunt till tjockt. Det är lättare att starta lavinen där snötäcket är tunt, och när brottet i snötäcket väl uppstått kan det spridas ut i det tjockare snöflaket och lavinen kan bli mycket stor.

Det här är laviner som orsakas av att det nere i snötäcket finns äldre, svaga lager med facetterad, kantig, snö med få bindningar och låg hållfasthet. Även rimfrost som blivit översnöad och begravd under ett snöflak räknas hit.

Både facetterad snö och rimfrost kan bevaras under snöytan i veckor eller månader. Den spontana lavinaktiviteten sker framförallt när snötäcket utsätts för förändringar, främst vid stora snöfall och snödrev, men kan också ske vid snabb uppvärmning. Det tar betydligt längre tid för de bestående flaken att stabilisera sig mellan snöfallen än för nysnön. Det gör att människor kan utlösa laviner långt efter senaste snöfall vid den här typen av lavinproblem.     

Våta flaklaviner

Våta flaklaviner uppstår när ett eller flera lager i snötäcket når 0 grader. Uppvärmningen kan orsaka såväl ytliga laviner som att hela snötäcket släpper vid marken. Lavinerna blir ofta stora och kan mycket väl orsaka skador på både skog och byggnader. Undvik lavinterräng när snön börjar bli våt av solinstrålning eller regn. Särskilt utsatta platser är svackor och raviner där smältvatten samlas naturligt. Var extra uppmärksam när snön inte återfryser på nätterna. 

Lössnölaviner

Torra lössnölaviner

Torra lössnölaviner är oftast små men de kan i extrema fall bli stora om sluttningen är lång och brant. De startar i mycket brant terräng och uppstår sällan senare än några dagar efter snöfall. Det är sällsynt att vi varnar för lössnölaviner i prognosen, om vi gör det är det bäst att undvika mycket branta sluttningar något dygn så att nysnön hinner stabiliseras. Det gäller särskilt där det finns terrängfällor, det vill säga platser där konsekvenserna av en lavin blir särskilt stora. (Läs mer om terrängfällor här). 

Våta lössnölaviner

Våta lössnölaviner har större förstörelsepotential än torra lössnölaviner och uppstår för det mesta på branta solbelysta sluttningar. De begränsas ofta till eftermiddagarna då solen smält ytsnön. Du undviker enklast blöta lössnölaviner genom att inte åka på branta sydsluttningar på eftermiddagarna då solen värmt upp snön. Ha koll på nattemperaturen, om inte snön återfryser på natten kan de här lavinerna uppstå under hela dygnet. Våta laviner kan nå väldigt långt så var försiktigt även i terrängen nedanför de branta sluttningarna.

x